naken

Mejslen i hans hand, det korta gula skaftet
mejslen i hans
huggande
hand.

Hur den sjönk som i smör, hur det gurglade och bröts.
och tystnade.
Ja tystnade, blev tyst till sist
och hett och rött i ögonen och över händerna med alla dess
små glesa tunna strån.
Rakt upp med ett pysande ljud
Som en gejser
Och mannen värjde sig men utan kraft
för det fanns ingen kraft
han hade ramlat snett mot skrivbordet
och fått den vassa kanten rakt i tinningen.
Och det vet ju minsta barn att tinningen
den måste man skydda. För bakom den finns hjärnan
och allt vad den kan tänka ut och göra.

Men sedan var det mejseln
hur den sjönk i den nakna halsen
så det gurglade och bubblade
och gled.